Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
aldrig se bakåt


de drabbade


du mötte barnen inatt,
de som slår sönder
busskurar
de som skriver kärleksbrev
till sina älsklingar
med sina knogar

men de är bara foster
av vår tid
kan tyckas,
resultatet av en orgasm
precis som oss
som inte ser någon skillnad
på att bryta upp
och bryta isär

vi som dom
som vänder
och vrider oss om
där vi tränger in
i varandra
och ut ur verkligheten

som om det
förenar oss
som om inte älskande
vore ensamma tillsammans likaväl
för malmö kan dra åt helvete
stan är en uppdrucken folköl
det kan de allihopa
sthlm city, göteborg, fuckville
jag har bott nästan överallt
städerna är kroppar sedan länge sålda
och förbrukade

så se dig inte om,
för att lämna något
måste du kunna glömma allt
men för mig är det försent
kära du
lämna mig kvar här

för jag har spenderat varje natt
med att karva in
minnen
med de sylvassa kanter
som det krossade hoppet
format sig till

och jag har dragits med i floden,
en ström av barn
som krossar varje reflektion
de möter
och frågan jag själv möter
när busskurarna tar slut
är vilken ände
av knytnäven
jag egentligen tillhör








Fri vers av Robert W
Läst 1035 gånger och applåderad av 4 personer
Publicerad 2007-08-24 13:27



Bookmark and Share


  Sanchez
never look back... en bra uppmaning faktiskt trots att ibland kan det vara väldigt svårt att följa den
bra dikt, jag gillar temat
2007-09-03

  Maria Ingridsdotter Viklund
De kallas svavel pojkar och svavel flickor en annan sorts änglar som har mycken törnen i blodet! du skriver så jag hissnar! Tack Tack!
2007-08-28

  Johan Pollnow
det här tilltalar mig, det flyter ihop på ett jävligt fint sätt utan att vara förutsägbart, tycker speciellt om stycket som börjar med
\" som om det förenar oss... \"
JP.
2007-08-24
  > Nästa text
< Föregående

Robert W
Robert W