hans sång
studsar mellan husen
likt solkattens dans
över min blekta tapet

jag gömmer honom
i mitt hjärta
försöker glömma
hans sorgsna stämma

han viskar sin sång
mot sliten betongvägg
raspar hål i sin mörka röst

röstens vibrato vaggar
mig sakta till ro
en ljummen sömn
nerstänkt av bittra ögonblick

hans ansikte
bakom mina ögonlock
smeker min hud
blodig

han vrålar
ut sin smärta
knackar på min dörr
kastar slängkyssar i
mitt brevinkast

men jag blundar
gömmer undan
försöker glömma
det som var

min arm blöder
hans ord skär djupa sår
i mina drömmar