de säger att du aldrig
blir något stort,
en annan form
av nådaskott kan tyckas

de säger att det inte är bra
att stödja
sitt leende med säkerhetsnålar

men vad i helvete vet dom, egentligen

dessa människor utan innehåll
dessa planeter utan dragningskraft


och inga
torra fötter
under regnguden
inga drömska
försök
att öppna och gå vidare
med boken
livet och det spill
som blir över

tar mig bort från mig själv
bort från kvinnoland


jag har försvunnit i mina illusioner,
i dina förhoppningar

aldrig uppfyllda

som sprängs mot gatan
blir splitter
och skär upp dina hornhinnor

öppnar dem

likt en mun som berättar för mig
vad jag egentligen gör
med mig själv


¤


jag är inte rädd
st. kristoffer vid min sida
tejpar mina skor


¤


och du
min vackra prinsessa,
du borde veta

hur skuggorna söker sig
mot ljuset
hur de dör när de konfronterar
sina mål


vi borde ha dansat
slowdance
till din musik

och kanske möts vi igen en dag
jag lovar

att vara mer sammansatt då
jag lovar
att hitta mina ord
och kanske
vara någon du skulle kunna
stanna hos


¤


jag är inte rädd

även om havet slår sönder stranden
och den
brinnande himlen
bor inuti mitt huvud

och jag inte kan tänka klart


så har jag
alltid orden

och dem
har jag alltid

i dig