Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Om en mammas räckvidd.


Min kärlek och Din plats i dem


Så förunderligt
att de kvinnor
jag
varit riktigt förälskad i
haft så liknande kroppar

så liknande min

och därmed
också
din

Jag minns när Hon talade

Vi lunchade

jag ville krypa in under bordet
och sitta där i flera år

en gammal pojkvän dök upp
inte i periferin
utan mitt på tallriken

Att jag inte sjönk ned på golvet
det förvånar mig

Det var de runda armarna
magen

Ögonen
så brunt mjuka

Och Hon
som jympade på riktigt
inget tjafs om trevligt väder

jag vågade inte riktigt prata
med henne
i duschen

gjorde det bara en gång
det blev väldigt
platt

men
jag tittade i smyg
längtade efter att känna

Och Han

han hade aldrig tänkt tanken
på mig
på det sättet

han tänkte inte på kvinnor alls
på det sättet

han vågade inte
sa han

Var det därför han dansade balett på Djurgården
så att jag skulle kunna le
och bli varm
på andra sidan bussens fönster

Hela jag fylldes av det möjliga
att han var
det
Du hade

Något gott att hålla i

Hoppet varade i fem år

Vi möttes igen
några år efter att de där fem
hade tagit slut

på La Cancha

Han talade om sin kärlek
på avstånd
hur svår den var

men jag tror att det
var avståndet som gjorde det
möjligt
för honom

Om han inte slutar hålla mig nu
kommer jag explodera

Han slutade

Jag behövde inte raka av mig håret
den gången





Fri vers av Rakel Lorner
Läst 416 gånger
Publicerad 2007-05-08 21:49



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Rakel Lorner
Rakel Lorner

Mina favoriter
ego
Manodefensiv
pompeji