Nu har du gått för långt,
sista droppen har fått bägaren att svämma över
Inga ursäkter kan längre laga sprickan

Vi försökte,
gav dig en andra chans
och så en till och en till
men ändå krossade du våra hjärtan under din sko
Du sade förlåt och lovade att det aldrig skulle hända igen

Varför trodde vi dig?
Varför godtog vi ursäkterna när vi ändå visste
att du skulle träda över gränsen igen?
Vi ville vara hela, fullkomliga, utan sprickor,
vi ville inte förlora en del av oss själva.

Men vet du vad?
Vi var aldrig hela tillsammans med dig,
vi var splittrade, bitar av ett brustet hjärta
och du var den pusselbit som inte passade in.