ni står framför dörren till klostret, som är eran enda räddning från poliserna, sirenerna, helikoptern, och alla som vill skicka er tillbaka till helvetet. ni står utanför dörren till livet och ni har bara rusat dit, och bara hoppats, bara hoppats, bara hoppats, och ni har levt på hoppet att ni hinner. och ni hinner, för nu står ni framför dörren till livet. och er far tar tag i handtaget och du förstår att ni hunnit fram i tid. men så gör han något besynnerligt. han stannar.

och han torkar av fötterna vid dörrmattan.

han torkar av fötterna vid dörrmattan

och så länge våra föräldrar

stannar upp och torkar

fötterna kära vän

så hinner vi.