Mot den mörka klara natthimlens fond lyser miljontals stjärnor. Vid första anblicken ser de alla ut att vara stöpta i samma form. En oräknelig mängd av klart lysande blickpunkter på himlen. Men vid en närmare granskning visar det sig att ingen är lik den andra. De är alla unika, var och en på sitt sätt. De bildar olika formationer och utstrålar alla olika ljusstyrka.


Titta noga nu; ser du den starkt lysande stjärnan mitt på himlen? Alltings centrum. Hon som sjunger "Vill ni se en stjärna, se på mig!" Ser du stjärnhopen där till höger, som alltid håller ihop?
Och ser du den lilla, lilla stjärnan...som sitter där alldeles för sig själv, lite avsides, och dinglar med benen? Du får titta noga, för hon är svår att upptäcka. Hon håller sig lite på sin kant, rädd att närma sig de andra för mycket. Rädd att lysa för starkt, så att någon kanske ska lägga märke till henne. Rädd att någon ska peta ner henne från den klara himmel hon älskar så mycket.
Hon iakttar de andra lite på håll för att se hur de bär sig åt för att aldrig göra fel. På långt håll ser hon så liten och obetydlig ut att ingen ser henne överhuvudtaget. I sina egna ögon är hon osynlig. Inte heller de andra stjärnorna ser henne. Hon är helt enkelt inte en sådan stjärna som syns.


Men om någon skulle närma sig lite försiktigt, några steg i taget, skulle man se att hon i själva verket har ett skal omkring sig. Skalet hindrar henne från att lysa så starkt och klart som hon skulle kunna göra, om hon bara vågade.
Hon har inte levt så många år. Har fortfarande hela livet framför sig. Men hon är rädd.
Rädd att lysa för starkt. Rädd att synas för tydligt. Rädd att göra fel. Rädd att bli vägd och befunnen för lätt. Därför har hon en tendens att bara dra sig tillbaka och försvinna ibland. In i himlens trygga mörker. Därifrån kan hon i trygghet iaktta, utan att behöva riskera att bli iakttagen.

Kanske finns det någonstans någon som ser henne. Någon som inte bländas så lätt. Som kan urskilja hennes svaga ljus bland alla de andra klart lysande stjärnorna. Någon som försiktigt kan locka fram henne från hennes mörka hörn av stjärnhimlen och få henne att lysa starkare än hon själv trodde var möjligt.


"Blinka lilla stjärna där. Hur jag undrar var du är."