Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
När jag var liten hade jag långt vackert hår. En nära och betydelsefull släkting tyckte att jag skulle klippa håret. Jag kände hennes önskan så starkt att det blev besök hos frisören. Mitt livs första upplevelse av att inte duga som jag var.


Mitt långa hår

Vill du verkligen klippa dig
- Ja mamma
Det har du aldrig sagt förut Vad har du fått det ifrån
- Jag bara vill det mamma

Att vara fem år som jag och inte avslöja vem
som så gärna ville att jag skulle klippas måste
betyda att jag kände att detta inte riktigt var som det skulle.......

Jag hör orden
SÄG TILL MAMMA ATT HON KLIPPER DIG
SÅ DU BLIR LIKA FIN SOM DIN KUSIN A.....TITTA SÅ FIN HON ÄR
Jag ville också vara fin

Frisörskan smeker mina korkskruvslockar
och tittar tvekande på min mamma
- Ska vi verkligen klippa av alltihop
Jag nickar och säger
JA ALLTIHOP
Frisörskan tar fram sin sax och börjar klippa
Jag ser hur mina lockar faller på golvet
och känner en kall hand om strupen som
gör mig stum

- Jaha då var det klart
Jag vägrade se mig i spegeln och mådde illa
Jag svalde och visste att det var jag själv som hade klippt av mitt hår
och när jag vaknade morgonen därpå grät jag tyst i kudden av saknad
Inte fick jag beröm heller för jag blev aldrig lika älskad som min kusin
Men när går till frissan säger jag varje gång
- Ta inte för mycket i nacken -





Fri vers av -Ulla Tilemo- VIP
Läst 205 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2007-07-06 17:33



Bookmark and Share


    Sara Anteskog
En text som griper tag och har ett flöde som får en att vilja läsa mer. När ska livet bli vårt?
2007-07-08

  Liljekonvalj
Gillar detta! Hoppas att du idag känner att Du duger som du är! Ta hand om dig!
2007-07-06

  Björn Donobauer
Detta är svårartat bra skrivet om en styggelse i kvadrat!
Att vi skall ha så svårt att vara fria at vara oss själva.
helt otroligt vilken känsla du manar fram!
2007-07-06
  > Nästa text
< Föregående

-Ulla Tilemo-
-Ulla Tilemo- VIP