När allt ändrat sig
och de fyra väggarna
vill spricka av de ord
som hålls inne i
kvävda skrik i kvävda
skälvande hjärtan.

Då, då minns jag
att jag valde fel
väg vid vägskälet
då jag var tre och
tappade bort en
bit av själen.

Jag letade aldrig.

Minns dock min vita skor som blev en stark konstrast mot den smutsiga vägkantens sprickor och jag kände mig bortgjord och överklädd.

De säger att man
inte ska gråta över
utspilld mjölk och
jag undrar om
man någonsin får
lov att gråta över
något utspillt alls?

betrakta utan att se.

Där går en som jag.
nej.
Där gick en som jag.


hennes förlust.
min förlust.
allas förlust.

Där gick den andra vägen
Där gick en bit av min själ.