Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Frihetens vindar - eller uppkopplingstvångets?

Jag har just sett Telias senaste reklamkampanj. Dom tycker att vi ska: \"surfa utan sladd från parkbänkar och fritidshus. Blogga från ishallen, jobba på bussen och mejla från fiket\".

Varför ska man inte få göra en sak i taget nu för tiden? Åka skridskor i ishallen och fika på fiket. Vila och titta på folk på parkbänken. Och på bussen - tja, varför inte bara sitta och tänka. Läsa. Eller rent av nicka till lite.

Surfa, mejla och blogga kan man ju göra på sin kammare. Tycker jag.

Dessutom kan man inte låta bli att fundera på om det inte är ytterligare en stressfaktor i många människors redan så fulltecknade och stressfyllda liv om dom känner att dom borde skaffa trådlöst bredband så att dom kan passa på att surfa, mejla och blogga också, när dom har en liten lucka över, på bussen eller så, eller håller på med något mindre viktigt, på fiket eller i ishallen eller så. Tiden måste fyllas.

\"Möt frihetens vindar i höst\" uppmanar Telia. Men den trådlösa friheten kan lätt bli ett uppkopplingstvång. Själv tycker jag det känns friare och skönare att vara nerkopplad och avkopplad ibland, och inte ständigt uppkopplad och påkopplad.




Övriga genrer av Susanne Ljung Adriansson VIP
Läst 754 gånger och applåderad av 4 personer
Publicerad 2007-09-21 10:46



Bookmark and Share


  Ken-ett
Det var inte bara ord utan väldigt bra ord.
I vår tidsanda där vi borde tänka mer på andan än på tiden.
Visst kan det i och för sig vara bra med trådlöst bredband nån gång om man vill ägna någon semesterdag i en sommarstuga åt nätsurfandet.
Men jaga efter det- nej tack.
2007-09-30

  Björn Nilsson VIP
Nja, det finns vissa outnyttjade nischer ännu - vi kan exempelvis inte vara ute på nätet och duscha eller bada samtidigt! Det är väl en brist?
2007-09-23

  Effell
Du har ju helt rätt, jag känner igen det. Surfandet har helt klart fördelar, men ibland hatar jag min dator, och särskilt webcommunitys och chatprogrammen. För när man väl är etablerad där blir de ett tvång, en stressfaktor. Nästan en samvetsfråga - att kunna vara ständigt nåbar för andra surfare. Räcker det inte med att man har mobiltelefon?!
Jag kommer själv på mig med att kunna bli orolig för folk om jag inte sett dem online på si och så länge, eftersom det blivit ett sätt att umgås. Istället för att ses på riktigt. Vi håller koll på varandra digitalt nuförtiden, och det är på både gott och ont, känns det som.
2007-09-21

  Ronny Berk
kanske är överflödet nutidens tvångströja...ett intressant inlägg...
2007-09-21
  > Nästa text
< Föregående

Susanne Ljung Adriansson
Susanne Ljung Adriansson VIP