Efter sju djärva försök och lika många
nederlag lade han spjutet åt sidan
kastade svärdet i sjön och lade sig själv
ned att dö

men då kom dimman

ur den lösgjorde sig en hop om nio
vackra älvor dansade tjolahej tjolahopp

tre tunga tårar föll

Kroppen låg kvar men kämpen reste
sig stolt
han tog en älva till sin kärlekstunga
famn och sjöng sitt hjärtas pris

frost blev till dagg

sorglös älskade han alltsedan sin
vän, sitt nederlag och sig själv