du
reser i okända trakter
och jag vaggar dig i mitt hjärta
frammanar dig
så
som en konstnär skapar
målar jag dig
i ord

så länge orden flyter ur min penna
lever du
i gryningen
i skymningen
men allra mest
under nattliga timmar
och
min tankes kraft
är stor
som en laserstråle
cirklar den över jorden
söker

och jag finner
som ett ekolod
i havsdjupet

på radarskärmen i mitt
vaggande hjärta
finns nu en
prick