Stjärntårar faller ifrån rymdens mörka kind.

De dövas musik.

De fotspår som finns på en strand sköljs bort av vågorna.

Sitter tom och hjälplös, känner mer, hör mer, vet mer.

Orkar inte se det falska längre.

Flyger bort, ut i rymden.

Inga mer frågor med dumma svar, släpp ut allt.




I rymden hör ingen dig gråta.