Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Förtröstan

Matthet, trötthet ingen kraft
Allt ur kropp försvinna
Tänk om blott en frid du haft
Frid må själen finna

-Åh, hur skönt en stund få ro
I min faders varma famn
I Hans trygga hand få bo
Komma in i hamn

Ack, de ropa runt i kör
Dunkla änglars skepnad
I dansens virvlar fram dig för
Bevingad vithets svepnad

Mänskor gråta för din skull
Mänskor dig skall sakna
Kroppen bli till jord och mull
Men själen den skall vakna

Vaka över oss ett tag
Lämna oss ej redan
Få känna dina anletsdrag
Och låt oss mötas sedan

Tiden flyktar snabbt förbi
Snart är tiden inne
Då vi mötas alla vi
Och blir ett vackert minne




Fri vers av prima donna
Läst 314 gånger och applåderad av 3 personer
Publicerad 2007-10-20 15:36



Bookmark and Share


  Connie
Vilket härligt flyt i texten. Rim är bland det svåraste att skriva tycker jag. Men du gör det jättebra! Det finns änglar med i din text, jag är ju så svag för dom. Det bor 800 hemma hos mig!
2007-11-19
  > Nästa text
< Föregående

prima donna