Ensam sitter jag i mitt kök,tven skingrar mina tankar med alla sina jlud,
barn bandet vaggar mig in i drömmar,har skapat så mycket liv,men endå
sitter jag så ensam,ansiktet står emot fönstrets kalla glas,ser sig själv,
med det tomma orden som far ut i mörkret till det okända.Söker med
blicken inåt finner, finner bara det tomma orden som ramlar ur min skalle.
Datarn lyser upp min frånvaro ger mig insperation att fånga orden i tiden,
mitt face är mitt ljus.