Jag lyfter min sargade hand

sköljer dig i

Andens Eld

bränner bort

de vassa linorna

de svarta stunderna

och otillräcklighetens kvävande ångor

när röken lagt sig

finns kvar

det äkta

egentliga

du

min outsägligt värdefulla

min innerligt vackra

min renaste människa du

och allt

jag är

är kärlek

till dig