Variation I.

Vi står alldeles stilla

men slagregnet tar sats

kastvinden bryr sig inte om

att sorg behöver plats

*

Jag är dina läppars ord

när sorgen gör dig stum

skyddar mot hårda vindar

som försöker böja dig krum

*

Låt mig vara vinden

och jag ska lyfta dig upp

torka tårarna på kinden

när du nästan givit upp

*

 Jag är värmande vindar

smeker varsamt bort dina tårar

vaggar dig i fönvindars ro

i stiltjens lugnaste vårar

*

Hastigt briserar så allt

_

Osynliga tårar blottas

de rinner så fruktansvärt kallt,

där sorgens tankar brottas,

där rädslan strött sårande salt

*** 

Variation II.

tårar

bearbetar förlösande den sorg

som försiktigt utgjort hinder

från att blomstra och leva

tårar

där de rinner nerför dina kinder

bär bort din sorg

*

Låt mig vara vinden

och jag ska lyfta dig tillbaka till livet

mer

än vad snålblåsten någonsin gjort

kom

*

 Jag är vinden nu

smeker varsamt bort dina tårar

vaggar dig i fönvindars ro

snart i stiltje

*

Då briserar allt

Tårarna syntes inte

i slagregnets kyla

men fanns där ändå

 ___

 på begäran kommer här en till...

Variation III.

sorg kan gå fram som en stormvind

plötsligt kullkasta ditt liv

brotta ner dina strävandens syften 

sakta ner abrupt dina kliv

*

vindar kan vända i livet

som kameleonten ibland

släcka ut syrsors vindspel

då midnattstimme når sin rand

*

så går en stillsam melodi

från norr i sorgeflor

blåser till i livets lergök

mot söder där muntergök bor

*

sakta lyfter du blicken

och ögonen tåras av vinden

då hejdar du ögonblicken

vindtorkar tårar på kinden

*

©  Birgitta Wäppling 2007