Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
S m y g e h u k


LINS MOT ÖSTRA TORP

Alldeles vid stranden

där de balanserar på havsslipade stenar i vattenbrynet

Ännu kan jag se dem fyllda av liv reflektera

eftertänksamt i försommarkvällen,

med glädjen återspeglad i vågornas glitter

 

löftena som omger dem när de fångas av kamerans lins

 

hur de på småtimmarna vandrar tillbaka,

hand i hand
med nakna fötter mot ljummen sand,

och med månens sällskap längs stranden

 

hur de senare nästan förbi av trötthet efter nattens lek

vilar i varandras armar

 

Strandängarna intill

som famnat deras kroppar bara stunder tidigare

fortfarande ostyriga efter nattens eskapad

Molnen

som ännu i vargtimmarna värnar om deras ögonblick

genom sin blotta närvaro på behörigt avstånd

 

Känslorna ännu som rännilar mot deras vidöppna hud

nu när händerna möts på deras väg tillbaka

 

Varseblivandet

ljudet av klockspel längre bort,

hur de överrumplade rister till när våt snäcksand möter skrymslen

 

deras möte kunde inte ha tecknats tydligare

än genom avtryck i älskogssanden

 

Ännu kan vi se dem le i ljuset på Söderslätt

med månen och vattenbrynet

som sitt gemensamma sällskap

 

linsen betraktar dem

men påverkar inte bilden

 

© Birgitta Wäppling, 19 april 2016




Fri vers (Prosapoesi) av © Birgitta Wäppling VIP
Läst 300 gånger och applåderad av 2 personer
Publicerad 2023-07-17 23:07



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

© Birgitta Wäppling VIP