Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Blicken Som Får Mig Ur Balans

Nu sitter jag i samma sits &
gråter mina korokodiltårar
som aldrig förr/
Varför ska jag alltid såra genom
att öppna mitt hjärtas dörr/
Jag vill spela kärlekens-
spel korrekt/
Försöker med alla mina krafter
men det ger ingen större effekt/
Vad ska jag göra när alla mina
krafter jag har att ge tagit slut?/
När man sårat den man tänker
på var eviga minut/

Du fångade mitt hjärta,
jag höll ditt i min hand/
Du spred kärlek i mitt hjärta,
medans jag lät ditt rinna ut i tidlös sand/

Jag har just nu mitt livs
största misstag begått/
Jag vill få allt till rätta,
sända ut mitt hjärtas skott/
Men jag vet att det krävs
mer än så för att få bli din igen/
Menade du inget med meningen du sa
\"jag är föralltid din pojkvän\"/

Du fångade mitt hjärta,
jag höll ditt i min hand/
Du spred kärlek i mitt hjärta,
medans jag lät ditt rinna ut i tidlös sand/

Jag vill att allt ska ornda sig,
vill att du ska förstå/
Vad är det som är så svårt
att fatta, jag ångrar mig så/
Du var min älskling,
min livskamrat/
Om du inte vill ha mig tillbaka,
så tänker jag förevigt
leva i ensamt celibat/

Saknar din blick,
som får mig ur balans/
Saknar tiden då vår kärlek,
var en brinnade romans/




Fri vers av Malivéz
Läst 405 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2007-11-29 17:35



Bookmark and Share


  isabel louise
vackert rimmat om längtan till det som var. kärlek kan vara ack så svårt..
2007-11-29
  > Nästa text
< Föregående

Malivéz
Malivéz