Blickar tillbaks, blickar
inåt igen
blundar med fallande lövs lätthet
om hösten, då kraften drar sig
åter för att vila

~fridfull suck~

kroppen flyter som skum efter
vågors brytning över ytan


Allt är äntligen stilla, absolut
stilla bortom alla sinnen

bilden blir atmosfär
den som varmt omsluter mig
med sitt varsamma mörker

jag är hel