Benen värker…
Himlen såg ut som citronsaft

Jag lade mitt öra mot
ditt bröst
(låt mig sjunka in)
lyssna, det är tiden som slår där inne
fladdrande som en fjäril
spelar sitt eget trumsolo
ett ansikte med tusen minnen
öronen fulla av fjärilars vingslag
fladdrande under huden
jag gled bort från ditt hjärta
alla tomrum i kroppen skulle fyllas av vingslag

hur du sa att skönhet skulle klä mig
som ett tunt lager egyptiska lakan
hur folk skulle se mig som
snö på midsommarafton
tunga av förundran
täckta av honungsprismor
Jag antar att ditt fladdrande hjärta aldrig visste
att honung aldrig klädde mig

min tröja var av himmel den dagen
mina små, tunna armar
kunde inte greppa mycket
men dina händer hade alltid
hållit mitt huvud mellan de
utkarvade fingrarna

fjärilars vingslag
hördes försiktigt där inne
väntade på att tiden skulle stanna
och att sanden skulle rinna ut
väntade på att friheten skulle komma
och öppna alla dörrar

(du kanske hann fånga din skugga ändå)