Förlåt om jag tränger mig på
för nära
in i din zon med stenväggar
ogenomkomliga för en stabil själ

Snuddar mina läppar dina
för ofta?
obegripligt nog kan jag inte leva nu
utan din smak i hela min existens

Kanske kan jag få stanna tiden
för alltid
ensamma i ett tidslöst liv
kanske du har tid för lilla mig

Vad du än gör står jag alltid där
för evigt
min själ är fastkedjad vid din
och vår gemenskap försvann