och jag sa till dig
\"åh, jag gillar verkligen inte tåg
du sa ingenting.
jag tror inte du lyssnade, du
slutar lyssna många gånger
när jag börjar fylla tystnaden
med babbel.
jag vet inte, det är ofta som
jag bara vill ha dig nära
kroppsligen, slippa höra våra
dumma ord till varandra.
vill känna dig ta intiativ,
greppet runt mig och håller fast,
kramar från dig.
och nej, jag gillar verkligen inte tåg
när papprena fladdrar i vinden låter det som min ringsignal
går igång.
men det gör den ju inte.

och här sitter jag och det
är en oro i kroppen.
det är en konstig fyllnadskänsla
i magen och mensversarna
överväldigar mig med all
röd kraft de har.

jag hälsar på dövt folk
vinkar åt seende.
gensvar är väl helt enkelt
inte folks grej.

det är en ångest som följer med
genom åren. som ändrar skepnad
och klamrar sig fast.
läcker inuti och det är en
ångest här som står med ena benet genom dörren.