sunday was a bright day
det var en dag för vila. och solsken in genom vintriga fönstrena.
jag ligger på den frusa tjärnen och den håller, kommer inte braka ihop
och kisar mot vinterljuset.
allt är så vitt och solen smeker som de vassa klor på min katt.


läser om änglar och försöker visualisera framför i huvudet.
men allt är bara vitt och när jag öppnar ögonen igen är allt svart.
min mage har ont. ryggen hotar om att gå i miljoner flisor vilken sekund som helst.
och jag måste upp, måste röra på mig men det är ju inte lätt och inte kul när det går heller.

sover ensam. rakblad hänger ovanför mig. jag vanhedrar deras namn och försöker bryta ut ur apatin.
vet inte vad, men försöker nå bortanför mig själv. nå bort mig. nå dit jag inte når och
slippa allt som gör det onda. allt de som gör ont, som spenderade pengar och kvarblivande kvitton
-ensamma steg in i rum med plyschfåtöljer som bara vandrar i små cirklar för att sedan cirkla ut genom dörren igen.
kommande snöoväder. yrväder. yr, yra tankar som jag vill strypa på tillgången på luft.
med en snara hänga i ett trafikljus över prinsgatan osynlig för alla de som trampar i snön.

extreme ways my darling, will never be my way out.

there’s a jam for the ladies -they will go too far.
men va faan.
jag är aldrig med. spräcker utrymmet med tunga breaths.