Jag vill bara falla till marken och dö,
då tiden är jobbig och slö.
Då jag är ensam och rädd,
då jag går bland mycket folk
men blir ändå inte sedd.
Då alla för en förstör,
då det inte finns något att leva för.
Då det inte finns något hopp,
då man inte kan nå sin topp.
Då man hatar alla,
fast man egentligen tycker dem är balla.

Jag vill bara falla till marken och dö,
varför kan Gud bara inte ta emot mig,
är det så lång kö?

Hur ska man lindra sin smärta?

Hur ska man få ut allt det onda
som finns i ens hjärta?

Hur ska man få ut all ilska?

Hur kan man rädda sitt hjärta från att brista?