När fågelsången och andetagen tystats
Flyktar drömmarna och hoppet och kärleken

När vinden sveper över tårade kinder
Fyller vemodet och bedrövelsen ett övergivet hjärta

När ögonen som brunnit, älskat och älskats sluts för att aldrig mer öppnas
Begynner ett stilla farväl under en grådassig himmel en obeskrivlig sorg och en evig saknad