Ännu en dröm börjar falla isär
Även denna tynar bort och försvinner

Drömmen är ett isflak
Ett isflak att glida fram på med längtan som stör
Målet är den sanna drömmen, det fasta landet, paradiset

Omgiven av horisonten måste jag lita till isflaket, till drömmen,
till den tunna barriären mellan mej och verkligheten som är det kalla, mörka vattnet

Men när isflaket tillslut smälter, när verkligheten kommer ifatt
Är vattnet fortfarande kallt, fortfarande djupt, verkligheten är fortfarande lika brutal

Jag borde träna på att simma, öva på att härda ut kylan
Men det är så bekvämt att flyta fram, så bekvämt att förneka, så bekvämt att drömma

Att verkligheten kommer ifatt mej vet jag vid detta laget
Men har jag tur lyckas jag återigen finna en dröm innan jag sugs ner i djupet och fastnar verklighetens konkreta lidande

ty längtan stannar hos mej föralltid