Alltid kommer du krypande.
En påminnelse som man vill glömma bort.
Du slutar aldrig förfölja.
Slutar aldrig förlöjliga.
Du kan den klocka som inte passar tiden.
Projicerar - Nej, grimaserar dina tankar.
För du vill aldrig låta bli.
För du vill aldrig vara borta.
Som ett plåster. Klister. Häftapparat.
En spik in i huden.
Så finns du där.
Du förintar alltid.
Lämnar glöd. Lämnar sot.
Projicerar - Nej, grimaserar.
Så väl medveten om det omöjliga.
Försöket från min sida finns där.
Precis som du. Bromsklossen.
Svordomen. Svordomen.
Domen kommer alltid.
Öppna min mun för ett skrik.
Berövad på rösten. På andetagen.
Du stal den röst som var min.
Du berövade mig.
Så välkänt.
Den där grimasen.
Ditt ansikte. Välbekant.
Så många möten.
Så många klockslag.
Så många klockrena slag.
Från din sida. Din sida.
Din sida. Höger. Vänster.
Dina händer blev mina blåmärken.
Blåmärken blev ditt levebröd.
Domen kommer alltid.
Grimasen.
Möten.
Glöd.
Sot.
Du.
Borta de gångerna jag vänder mig bort från spegeln. Hittar alltid tillbaka dit.
Du i spegeln. Jag. Vi är så olika. Oss.
Jag vill inte längre veta av Du. Vi vill inte längre veta av Oss.
Projicera - Nej, grimasera.