Som skräck faller andlös

så faller min längtan till dig

i evighet tar du emot mig

du lägger ditt namn i min bön

I natt har du talat

mitt hjärta har hört varje ord

i mörkret där inget var synligt

sa du att du fanns i min bön

Som skräck föll jag andlös

och du tog emot allt jag sa

i ljuset fick allting en mening

du visade mig vem du Är

Min grav har du öppnat

jag reser mig upp, du är här

I tiden som är utan ände

är du alltid början och slut