Människor känner ångest

Människor känner hat

Människor känner komplex

Människor känner måsten

men till vilken nytta?

till vilken orsak?

varför ska man hela tiden känna ångest för vad man har gjort och inte gjort?

Igenom i stort sätt hela det unga livet förbereder vi oss för vårt framtida liv

igenom hela livet är vi intelektuella för var vi tror vi har intellekt för allt

varför inte bara glömma allt?

vi går runt och är sura, ledsna och bittra för vi tycker synd om någon eller något

men vad tjänar det till egentligen,?
Inget av det gör livet bättre

även om livet är meningslöst så behöver vi väl inte gräva ner oss för det

och framförallt inte gräva ner andra med våra bittra känslor och tankar

vi analyserar människor i stort sätt hela tiden

Sätter stämplar på människor vi inte ens känner

Livet behöver inte vara någon fest

men gör för fan inte andras liv till en pest,
med nedlåtande kommentarer

är man cool och häftig i sin omgivning för det?

är de det som kallas status?

Fyfan för status i så fall

den så kallade statusen måste slopas

Det här är kanske en negativ text men jag försöker bara att få det till omvänd effekt

För jag är så trött på folk som hela tiden ska fråga varför, varför man gör vissa saker

Kan man inte bara impulsiv och höra bra kritik för det?

Istället för någon negativ kommentar,
hur kan det kännas bra?


Det enda jag har kommit fram till är att trots det att livet är meningslöst
Trots det att man är medveten om det
så behöver man inte göra så andra känner detsamma
gör livet bättre för andra,
låt dem må bra

Solidaritet; villighet att hjälpa och stödja andra