du skalar av mitt
yttre
värmer mitt inre
med vågor
av ett pulserande
välmående

ensamheten
är ett
minne blott
när du
sveper genom
mitt blod

blicken blir
knivskarp
pulsen avtar
in i dimman
min trygghet

min penna
känns varmare
orden
ramlar ur
min mun

om natten
blir jag
en kreativ man
tack
vare dig