jag skulle följa dig överallt
om du bara bad mig,
i din frånvaro tycks allt blekna
mina minnen av dig blir allt otydligare,
precis som en fix
(den är nödvändig när inte en stavelse känns rätt på tungan)

när sedan mörkret faller
& jag står själv i livets teater,
då träder du fram
och omfamnar mig

jag skapar odödliga dikter
och du älskar mig
med dina ögon
i den elfte timmen.