Jag hade tidigare gjort en dikt vid namn skin, men insåg att den kändes för tung och ofullständig. Så det jag gjort nu är att dela upp den i två olika parter, som flyter in i varandra.
Detta kan ses som \"nästa dag\".
Revbensvår - Del två
du går igenom mina drömmar
lämnar kvar den doft som tillhör din hud
klöver viskar ett minne av sommar
och våren smälter fram över våra revben
vi ligger under höstlakan
tills våra fötter fått sockerdricka
andetag längst huden
naken nacke – fjunig som påskkycklingar
mina fingrar trevar sig till alla dessa ställen
våra händer bildar vågor på huden
och våra läppar släpar fram andetag som sammet
skjortans lätta tyg smyger mellan mina fingrar
tassar försiktigt på tå över kotornas kullar
och hudens ojämnhet
längtar efter att få öppna upp sig
och visa vitt pärlemorsskinn
(hör du flygplanen som rusar över våra huvuden?)
jag drömde om att få skrika ut delen av dig
så att hela världen hörde
drömde om att få flyga
så att sanningarna inte behövde visa sig
min säng är obäddad och mina tankar vill inte ta slut
längtan efter rufsiga lakan där
persienner spelar sina ränder med solljus
för ingenting kan mätas med vad jag känner just nu
för just nu känner jag ingenting