Fredagen den 29:e och
innanför den bultande huden
flyter min gamla bundsförvant förbi
med single malt, pulver och svart, artificiell eufori

vissa dagar känns smärtan lite avlägsnare
och vissa ögonblick kan jag tyda
en del av det svarta hjärtats blödande blindskrift

älskling
jag vet inte om jag någonsin velat bli
fri från detta tyranni men du förstår
vissa är födda med en nattsvart evig längtan
och jag har aldrig vågat möta livet i ljusets nakna sken

vardagens revolutionärer har alltid tilltalat mig
men det är så jävla svårt att leva och verka i en värld som
alltid fördömt dessa flyktförsök
men snart sitter vi en cadillac längs tillvarons thunder road
och vi ska aldrig vända oss om efter deras häpna ansiktsuttryck

sen kan dom stå där bland de rykande ruinerna
av deras bilder av oss och vi ska skicka vykort
med bara utropstecken
från längtans brinnande kontinenter
om nätterna ska vi ska sova under den nakna stjärnhimmeln
och lyssna till radio nowhere och låta tankarna vandra
till dom som aldrig trodde på våra hjärtans ilskna vilja

packa din själs lätta kappsäck
och möt mig ute vid den gamla herrgården
sen låter vi stjärnornas ljus leda vår ovissa färd
mot abstrakta storheter och forntida självklarheter

älskling
våga möta min hand
och mitt hjärtas bräckliga längtan
i denna själarnas brytningstid

släpp ut ditt hår
håll huvudet högt
och vänd dig aldrig om