Då golvet fogats samman sten för sten

blir klinker strax till livfull, stenlagd grund

där allt har förts tillsammans i förbund

till morgnars badrumssångers dolda scen

ej endast där man tvagar sig så ren

i morgontidig timmas arla stund

stryks nattens grus ur ögons milda blund

och given är vår sång i duschkupén 

så sällan får vi fritid nu för tiden

betänk ditt nya badrums blå oas

så mäktigt stilla skälvande ännu

då varje ord sjungs andlöst med emfas

när morgon går mot dag strax mjukt förliden

av fristad som här dröjer famnas du

© Birgitta Wäppling, 2 mars 2008