jag
viskar i hemlighet

jag har antagit
örnens skepnad och
på starka vingar har jag
cirklat över alla
hav

och
du var inte drunknad
men i nöd
på sorgens ocean
då flög jag dig
till ljuset
till mina ögons ljus
och mitt hjärtas eviga låga

och
jag antog åter
lodjurets skepnad
ljudlöst
tyst

rid
på min rygg
jag kan bära dig
värm handen i min
vilda päls

jag vakar
och mitt hjärta
spinner dig till sömns....