jag är
hos den stolta
draken med duvfötterna
som smyger
tyst
tyst
och vakar om natten

inte i en håla
utan
högt uppe under de dimmiga molnen
har han sitt bo

hans andedräkt kan förgöra
världen och
få körsbärsträdet att
slå ut

och
jag är örnen
flyger dit på
starka vingar
kysser hans duvfötter

jag
lägger mitt toviga
huvud
i hans knä
och han smeker min
vilda päls
för jag är lodjuret

smyger
tyst
tyst

då
börjar han läsa för mig ur
Hafez
Rumi
Shamloo

och
han lugnar mitt darrande hjärta
och jag faller i sömn
i hans famn

för jag är haren