Jag har hoppat i lera bara för att jag kan suttit i en kundvagn
Kastat grus på grannens hund inte hållt upp dörren för den som kommer bakom

Åkt själv i hissen och sett en krigsförbryterska grimasera tillbaka

Jag har varit en såndär konstig människa som hamnat bakom kodade dörrar
Instängd i de galnas värld

Fått elenergi fastsatt i huvudet
Vandrat i dårskap på gator i en takt utan riktning
Försvunnit i de-som-vet-bättres händer

Jag har suttit katatonisk på ett golv i åtta dagar
och nio nätter
Sen fick de mig att ligga i en sylvass säng

Cirklat i en krumelur i en fyrkantig korridor

Jag har legat i ett rökrum alldeles för långa stunder och andats in en kvinnas vaniljdoftande pipspiraler

Jag har smugglat tabletter i mina trosor

Har fått komma ut på speciella villkor och vilat vid en bäck och lekt att jag varit en regnskogskvinna

Jag har aktat mig för det stora så att det stora gjorde mig tokig när det uppenbarades

Målat en nyfödd tavla och skrivit ett ord på väggen i mitt sovrum

Jag har mött en annorlunda människas blickfång och skådat in i en verkligare värld

Jag har kastat mig fotlöst in i himmelriket med ett fall rakt in i en kullerbytta tillbaks till att stå på huvudet på jorden

Jag har dansat vulgärt till en intagens gränslösa sång

Jag har mött ett inre mörker där det behövdes färg

Jag har varit en intern på en avdelning för de utsatta

Men nu är jag fri att vara den jag vill fast jag har prickats i ett register
blivit en journalanteckning i ett rum av urblekta mappar legat på en doktors skrivbord och inte blivit förlöst

Nu kan jag gå stå på tå och nå upp till hakan på en vän

Jag är utanför igen och jag springer aldrig ifatt det som
försvann när jag nästan förstod

Knäpp knäppare knäppast jo det var så hon sa
och pekade på sig själv hon som skulle vara den trygga

Hennes förbannade ord

Kunde hon inte förstå att jag inte tålde sådana meningar
de var alldeles för sanna för mig att undgå
Det var ju jag som var den knepiga den intrasslade den missanpassande

Men gången har blivit smidigare och jag har tagit mig längre bort kommit
mera hem
Försöker att spatsera med en säker panna framåt igen

Min historia har inte tappat mig och jag har inte glömt
Men jag har sett och kommer inte mer att titta tillbaka
För jag tog mig igenom murarna och behöver
inte längre minnas de bortkomna dagarna