Och nu
Det sista jag skriver någonsin
Blir verklighet och jag kommer att sluka den verkligheten
med glädje

Och du
Som sa att jag aldrig skulle behöva lyssna mer
På allt som bara vi kan höra, för det finns inte

Och jag
Somnade just när du pratade, så
jag hörde inte riktigt allt du sa

Men vi
Hittar alltid verkligheten tillslut, och här
finns inte bara jag

Men när
Ska vi välja att vara oss själva bland dem, och
varför ska vi inte välja, när de själva frågar vilka vi är
konstant

Och var
Finns dina sista dikter samlade, ibland
vill jag läsa dem ensam

Men du
Varför gick du utan att säga hejdå,
och vem menade du att jag var, när du sa att det bara var ni två?