tjocka linjer av svart spritpenna
i pannan. bokstäver som känns men inte
syns. en ensamhet som växer på festen.
i dansen jag älskar när fötterna får
flyga fritt över golven, då jag får
vara mittpunkten för en gångs skull.

tillbaka till någons knä som stampar
i takt till technomusiken som dånar
ur det sprängda högtalarsystemet.
innan allas favorit låt spelats i sönder
spricker rösten upp i falsett.
en hand dras uppför låret nästan in under
tyllkjolen i lagboken kallas det sexuella
trakasserier här ett danssteg.

upp på det fyrkantiga ikeabordet med
fem fjortistjejer som skriker:
\"i was a dancer all alone\"
jag tänker: dom vet inte vad dom menar
och tar ett skutt ner till fastmark.

på bakgården där flickorna spyr galla
bakom conteinrarna förbi moppekillarna
som slåss snabba steg genom skogen
tillbaka till sängen tillbaka till ensamheten.