nu darrar mina händer igen
och solen bultar på himlen

jag har
en navelsträng runt min hals
en salivsträng
flyr min mun

nu sjunger min panna igen
den vill ha en hand
mot sin kropp




du har en trasig livmoder
en våldsam flyktväg

du ser blodspåren som leder ut
bort från dig
följer dem med blicken
ser dem växa upp

ibland ramlar du sönder dina ord
du är vilsen, ett barn

du borde stanna kvar efter du kommit
som sommaren
som sommaren gör en vacker dag
när jorden brinner upp



tillsammans
ramlar vi sönder vår potential
och skuggorna bakom oss
betraktar,
tänker
gråter
de har följt spåren
vårt blod



älskling
jag har inget hem
och under ditt underliv
hänger de som aldrig bröt sig loss

(de dinglar)


älskling, jag kan inte

andas in
och
andas ut