När sömnen gripit tag i tankars saga

och pudrat trötthets flor i varje blick

då minner natt om lustmord den begick

när midnatt tagit dagen din av daga 

I drömsömns månsken når vart sinne ro

då silver tecknas i var stjärnas prakt

och saligt tycks nu kvällens bris slå vakt

om hänsyn slummerns svalka låter gro

Likt viskning som blir ödesmättat ljuv

vävs drömmen sann till önsknings klara lov

du drömmer nästan vaken i din säng

när stjärnor håller sällskap i alkov

där var skribent som kallas nattlig uv

förskriver varje volta sin poäng

© Birgitta Wäppling, mars 2008