Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Följ dialogen och dra egna slutsatser...


Farbror Grå och Farbror Färg

- ”Du borde ju tvättas med blekmedel”, sade Farbror Grå argt till Farbror Färg. ”Det måste ju vara olagligt att vara lika färgstark som du. Riktigt obehaglig är du ju. Kan du inte bara vara lite mer matt och grå som alla oss andra och på den utstakade livsvägen vandra?”

- ”Nej, Farbror Grå”, svarade Farbror Färg. ”Jag tänker låta alla mina färger brinna som tusen brandgula eldar och aldrig försvinna, vara ljuset i mörkret du knappt kan förnimma i nattens sena timma och som snöflingor och kristaller mot himlen. Jag tänker inte bleka vare sig mina fina färger eller fula nyanser, inte ta bort fläckar eller oönskade substanser. För om jag gör det vore jag snart lika färglös som du”.


- ”Vaddå, färglös?”, sade Farbror Grå irriterat”. ”Jag är minsann både svart och vit i en massa nyanser av grått. Något mer har jag inte, har aldrig fått och kommer aldrig att behöva. Mitt sätt att leva är beprövat”.

- ”Jasså inte, Farbror Grå”, svarade Farbror Färg. ”Men både du och världen är ju mer än bara svart-vit med en massa skit emellan. Du är trygg, lättläst och ointressant även om du själv vägrar inse det. Och vem vill umgås med någon som inte känner sig själv?”

- ”Men du, Farbror Färg,” sade Farbror Grå fundersamt, ”om jag inte fanns så skulle dina färger bortblekna automatiskt till en färg i mängden. Du är oberäknelig, irrationell och framåtskridande, men om jag inte fanns så skulle du inte kunna se alla dina vackra färger kontrastera mot min grå vardag”.

- ”Dock har vi, Farbror Grå”, svarade Farbror Färg, ”redan ett underskott på färgstarka framåtskridare. Det är vi som står för visionerna, idéerna och föder ny och vital kultur. Det är vi som förändrar framtiden redan innan den har kommit”.

- ”Fast, Farbror Färg,” sade Farbror Grå bestämt, ”det finns inte plats nog på vår jord för fler färgstarka viljor som drar åt olika håll. Det skulle bli kaos och oordning om alla var lika färgstarkt originella som du. Ingen skulle lyckas förverkliga någonting eftersom alla höll på att försöka förverkliga sig själva och sina världsomvälvande visioner. Framtiden kommer tids nog ändå. Vi bromsar bara upp era drömmar ett tag. Åtminstone tills ni tagit ert förnuft till fånga och fogat in er i ledet.”

- ”Farbror Grå”, svarade Farbror Färg, ” utan drömmarna dör världen. Du tänker för smått. Du ser inte målet utan bara själva färden och världen som en massa realistiska hållplatsstopp. Du kliver av vid alla. Skola, jobb, familj och barn. Du fortsätter framåt med skygglapparna på, men står egentligen helt stilla. Du gör bara det alla andra innan dig redan har gjort.”

- ”Farbror Färg”, sade Farbror Grå, ”Nu är du orättvis. Jag är ju bara den där obetydliga människan som inte lyckas tro på sig själv men skulle vilja. Jag må vara jantelagen personifierad, men jag vill inte trampa på några ömma tår. Jag är behagligt okontroversiell, hopplöst övermogen, men snäll. Tryck inte ner mig i dina skor bara, då får du en smäll. Jag klarar inte av att gå omkring i dem. De skulle ge mig skavsår för livet.”

- ”Farbror Grå”, svarade Farbror Färg, ”Du ska gå i dina egna skor precis som jag i mina, men du ska inte knyta ihop dina skosnören och snubbla fram i någon annans fotspår. Förr eller senare kommer du bara snubbla över sin egen otillräcklighet och bli än mer bitter på det liv som kunde erbjudit dig så mycket mer om du bara vågat öppna dina ögon.”

- ”Farbror Färg”, sade Farbror Grå, ”Jag går med mina ögon lika vidöppna som du, men förlåt mig för att jag inte ser lika optimistiskt på världen som du. Jag nöjer mig med mindre, skygglapparnas bedrägliga harmoni. Jag klarar av att lura mig själv. Självbedrägeri är min melodi. Mer behöver jag inte för att känna mig fri.”

- ”Farbror Grå”, svarade Farbror Färg, ”vi lever båda i förnekelse. Din är mer realistisk, min mer av en chimär. Du lever ett tryggt liv på jorden och jag har huvudet i molen ovan där. Du är pessimistisk, sur och tvär medan jag är optimistisk, glad och livskär. Jag ställer de svåra frågorna som du mest tycker är till besvär. Du arkebuserar heller visionären än slåss för din framtid framför ett gevär.”

- ”Farbror Färg”, sade Farbror Grå”. \"Du må ha rätt., men en sak har du inte insett. Det är inte mitt ansvar att försvara några ideal. Jag följer bara de order som någon annan gav. Jag gör inte mer än jag måste, mer än alla krav. Jag satsar aldrig mer än jag tror mig klara av. Men inte är jag hjälplös. Det är mina fria val. Du tror att jag är en marionett, men jag är ingen slav”.

- ”Farbror Grå”, svarade Farbror Färg, ”Du ser allting framför dig, alla sjukdomssymptom, men vägrar att inse hur illa du mår, rånad som du är på livets ljusglimtar. Du har fallit för myten sköt dig själv och skit i andra som bara leder till att du ensam får vandra. Du är ett öga för ett öga, en tand för en tand och tänker aldrig låta livet så vid din sida hand i hand”.

- ”Farbror Färg”, sade Farbror Grå, ”Varför ska jag vända den andra kinden till och låta livet föra mig dit det vill. Jag stå hellre still med en rejäl gard till försvar och slår bind, vilt omkring mig och tar med än jag ger. Jag ser vad du ser, men orkar inte bry mig, Det är inte min grej. Någon annan får rensa upp soppan och hela skiten. Jag tänker inte bry mig förrän jag är pensionär och illa sliten”.

Så stod de och diskuterade in till oändligheten ända tills dagen kom då Farbror Färg sade:

- ”Men, vad ska vi egentligen ta och göra då? Så här kan vi sju inte käbbla och stå på”.

- ”Vi måste nog bygga en ny generation,” svarade Farbror Grå. ”Låta våra barn ta över vår tron. Vi får möta halvvägs på livets bro och blanda våra färger och nyanser. Ge våra barn en blandning av grå vardag och chanser till färgrika romanser.”

- ”Det låter bra, men det blir inte lätt”, sade Farbror Färg. ”Vi är ju farbröder bägge två, så vi har ju ingen adoptionsrätt”.

- ”Då är det ingen idé”, sade Farbror Grå.

- ”Jo då, det är det väl visst. Nu har vi ju en vision”,sade Farbror Färg.

Och så började de diskutera igen. Och där står de nog kvar än…




Prosa (Novell) av Carl Hansson
Läst 1063 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2008-05-02 18:05



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Carl Hansson