Mina ben värker,armarna tunga som bly
men vad gör det,när det på min balkong
har börjat blomma igen,efter vinterns träda

Upp och ner på stegen,lyfta dom tunga
amplarna med jord och växter,tungt var
det men samtidigt så roligt

När jag stod där på stegen,såg ut över
omgivningarna,ser jag hur det grönskar
allt mer för varje dag som går

Jag står inte där högst upp på stegen
så länge höjdrädd som jag är,att då
kliva högst upp på stegen, är för mig
en stor utmaning

Vet att om jag säger till får jag hjälp,men vill
så gärna klara av det själv,känna att jag kan
våga ställa mig på stegen,en underbar känsla

Att få pyssla på min balkong,se allt växa
för at sedan blomma,är en lisa för min själ,min
livlina till livet,som det är och varit

Det här är bara en början,på en tid så underbar,
att få plantera,stoppa ner små frön i jorden,som
sen blir vackra blommor,eller något som går att
äta

Den här tiden är en läkandets tid,då själen får
ro,lugnet och stillheten blir en del av mig,

Om inte någon vill jäv... med mig,få mig att känna
ångest, få min glädje till naturen att skuggas
av det mörka som ibland tynger mig

anits 3 maj 2008