Det var en skugga och så din hand. Den låg stilla mot din kind och jag kunde känna lukten av stillhet. Vi var två i rummet men osynliga var alla spår av kärlek. Det var längesedan jag såg dig sova. Dina andetag påminner mig om avlägsna minnesbilder, de andetag som vi förr vårdade så ömt har nu fladdrat ut genom våra minnesluckor. Vi står fast rotade i glömskan.