OM ETT LIV

Han känner sig lika ensam nu som på gamla dagar
Men jag tror hellre han dör än sitter och klagar
Fast det är inte helt lätt att ignorera de sår som svider
Och stryka ett streck över försvunna tider
Jag antar att det kallas poesi
Här följer ett utdrag ur om ett liv

Han föddes och växte upp, allt sånt där ni vet
Och däremellan dog han, det är ingen hemlighet
För sånt där kan hända
Vem som helst
Var som helst
När som helst

Han upptäckte kärlek på ett rätt tidigt plan
Och hatet som kom där efter, och stannade kvar
Ni kan nog förstå att han var ett rätt bittert barn
Men jag antar att hans upplevelser är ett rätt bra försvar
För att få ha alla de känslor kvar som han nu har
Vad är rätt och vad är fel, kan någon ge honom rätt svar

När han var liten så ville han bli stor
Nu känner han sig gammal och mer död än många tror
Och jag antar att han vill ha en liten del av båda känslor kvar
Han är nu äldre än månen men fortfarande bara ett barn
En lek som för evigt ska ta bort alla besvärliga krav
Tills den dagen kommer i morgon då han ska inviga sin grav