DEN LEENDE STUNTMANNEN
Utan skyddsnät och hjälm har jag kastat mig ut
Jag svävar över marken, inget är som förut
Om jag måste landa på marken sen
så hoppas jag du finner mig här igen

Dina osynliga vingar skyddar min själ
Du är godheten själv, du gör mig så väl
Om jag ger dig en fråga får jag tusentals svar
Jag vet inget annat än att du måste stanna kvar

Jag blundar hårt och ser dig där
Men jag öppnar ögonen igen för jag vill ha dig här
Vad jag än gör tycks jag inte få nog
Tänk att det tog så lång tid innan jag förstod