Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Det är bara ett år sedan jag besökte min mamma på Mors Dag. Ändå känns det som en evighet sedan hon dog i juni förra året. Jag saknar besöken.....


Mors Dag


ååå
sa hon när jag kom med älsklingsblommorna
och hon borrade ner huvudet i rosablåttvittgult
och sniffade länge - luktsinnet var intakt
ååå
sa hon och pekade på blommorna
och försökte säga att hon älskar pastellfärger
när jag sa det åt henne log vi i samförstånd
och hon pekade på mig och fick fram -
du kan ju allting - och menade att
det är skönt när någon förstår

Rullstolspromenaden började varje gång
på samma sätt - förvåning och tvekan
Jag föreslår att vi går ut och köper glass
Då ler hon med hela ansiktet
och kramar min hand medan jag tar fram
de vanliga attributen och sist får hon välja
en av kepsarna från USA
när hon är glad blir det den rosa
som idag
Hon räcker inte upp till spegeln så vi går in
på toaletten - hon ler nöjt när hon ser sig själv
skrattar till och med högt och jag kan bara ana
vad som kan döljas bakom det lilla skrattet

ååå
utropar hon förtjust när jag kommer med
hunden Olga som hon älskar och när hon
blir slickad på handen skrattar hon förtjust
alltid som om allt är för första gången
precis som när vi passerar trädgårdar
med mängder av blommor som lyser

ååå
hon pekar och vill säga något om det
hon ser och blicken blir mörk och
sorgsen när orden inte kommer till
henne så jag försöker räkna upp de
blommor vi ser och då lyser hon upp
och förundras som alltid när det är något
vackert att vila blicken på fast hon knappt
ser något längre så ger färgprakten henne
sådan glädje att orden vill bubbla ut och
jag ger henne några vilda blommor att
ta med sig och minns hur glad hon var
över mina vitsippsbuketter när jag var
liten och hon lärde mig att maskrosor
också är vackra liksom allt levande

ååå
vad gott - vi kommer till glassaffären och
hon vill alltid ha samma sort och vi står
i solen och njuter av glass blommor hund
och på återvägen pekar hon på Olga och
mig och försöker säga något men ger upp
jag gissar att det är något om att Olga är
duktig och snäll - och så var det och när
det är sagt är hon glad igen och vi går in
fast utan Olga och det tycker hon inte om
och varje gång måste jag säga personalen
man får inte - och jag låtsas nysa och då
förstår hon igen för hundrade gången

ååå
hennes älsklingstårta och kaffe som
alltid smakar lika gott och så sitter
vi däri hennes rum en god stund
och jag ser att hon blivit trött
men hon vill ju inte att jag
ska gå så vi tittar lite i
fotoalbumen och ler
undviker de svåra
minnen som gör
ont och sedan
får hon lägga
sig lite och
vi kramas
och när
jag ska
iväg
hör
jag
ett

svagt
när
när

kommer

d...u




Fri vers av -Ulla Tilemo- VIP
Läst 246 gånger och applåderad av 2 personer
Publicerad 2008-05-25 09:42



Bookmark and Share


  Bibbi VIP
En helt ljuvlig berättelse.
Applåd!
2008-05-25

  Michaela Dutius
Underbart vacker Ulla- det glittrar om orden
2008-05-25

    Fröken Frida
levande och vackert skildrat :)
2008-05-25

  korpfjäder
Så gott att få minnas det goda genom livet, också när allt är förändrat och på sätt och vis gått förlorat. Som en stilla kärleksförklaring är din text!
2008-05-25

  AnnaMy
fin och nära text! :)
2008-05-25
  > Nästa text
< Föregående

-Ulla Tilemo-
-Ulla Tilemo- VIP