På promenad en solig dag,allt så ljust
så vackert,solens strålar som värmer
går i mina egna tankar,ser på naturen
njuter

Trädens bladverk i all sin prakt,blommorna
på marken alla dofter,det doftar vår och
sommar

Jag går på stigen jag känner så väl,varje
tuva varje sten alla trädens rötter som
dragit sig upp ur jorden,nu ligger tätt intill
marken

Fåglarnas sång gör att jag stannar,lyssnar
vill så gärna Känna till alla fåglars olika sång,
jag lyssnar bofinken hör jag liksom talgoxens
koltrasten högt i en grantopp

Jag går där på stigen,lyssnar och njuter,
snart är jag framme vid bilarnas väg,hör
redan bruset från all trafik

Jag följer stora vägen en bit,fram till affären
stannar läser på löpsedlarna,om all ondska
allt våld uti världen

Så kommer en tanke till mig,varför stanna
läsa om allt detta våld,det är då jag ser
honom,mannen som säger sig idka solterapi

Han står där vänder ansiktet upp mot himlen,
inte mot solen,ansiktet vänder han åt fel håll
plötsligt hör jag honom prara

Aha tänker jag,han pratar i telefon har kanske
öronsnäcka,han pratar och pratar,så ser han
åt mitt håll,plötsligt kommer han emot mig

Jag börjar gå snabbare och snabbare,han följer
efter jag fortsätter att gå ser mig inte om,
nästan framme vid kyrkan,vänder jag mig om
han syns inte till

Det är då luften går ur mig känner hjärtats slag
hur det dunkar i bröstet på mig

Så snabbt har mina steg från affären till kyrkan
aldrig gått

Tänker på mannen med sina underliga
solglasögonen,någon solterapi ängnar
inte han sig åt

På verkad av något det var han,så rädd
som jag var kan inte beskrivas med ord

anits 26 maj 2008