utsvultna
giriga
nattvakter
bevakar mitt hus
morrar i natten

de vill stjäla
mitt rena
hjärta
smutsa det
så att det blir som deras

därför
skall jag inte
sova

inväntar
morgonstjärnan

jag vill tänka
som du
trädet tänker som du

och dess
gröna ögon
susar

spegla mig

spegla mig
i trädets gröna ögon
i alla
tysta tecken
ljudlöst
i samförstånd

orden susar

elektromagnetiska vågor
lågfrekventa hjärtljud

igen
och igen

i det vilda
möts vi
alltid

min
spåkvinna
närmar sig nattvakterna
hon blottar hotfullt
tänderna

orden
är mina älskare
dina sändebud
rotlösa
trofasta
ramlar in och ut
ur mitt vidöppna
hjärta

tänder
ständiga osläckbara
eldar

långt
nere i djupet
mullrar lavan

het
mäktig

kärlek

jag
håller ut